slog

slå: Slå är infinitiv, medan slog är preteritumformen.

slag: Slag är substantiv för en träff, medan slog är verbets preteritumform av slå.

stöt: Slog är dåtid av slå, medan stöt är en fysisk kraft eller slag som kan vara en substantiv eller verb.

flög: Flög är preteritum av 'flyga', medan slog är preteritum av 'slå'.

märkte: Märkte innebär att observera eller lägga märke till något, medan slog kan betyda att träffa eller slå till.

knäppte: Knäppte kan betyda att klicka till, medan slog ofta innebär att slå med hand eller föremål.

högg: Högg är en äldre eller dialektal form av att slå, medan slog är den moderna, standardformen.

stapplade: Stapplade beskriver att gå ostadigt, medan slog är ett verb för att slå eller träffa.

hamrade: Hamrade antyder ett mer kraftfullt eller upprepande slag, medan slog är mer generellt och enkelt.

slungade: Slungade är preteritum av att slunga, medan slog är preteritum av att slå; båda beskriver handlingar av att kasta eller slå.

smackade: smackade är en specifik ljudhändelse, medan slog är en generell handling av att slå.

drämde: Drämde är ett mer kraftfullt eller dramatiskt ord för att slå hårt, medan slog är mer neutralt och vardagligt.

dängde: Dängde är ett vardagligt och kraftfullt ord för att slå hårt, medan slog är mer neutralt och formellt.

daskade: Daskade är en lättare, ofta lekfull rörelse, medan slog är mer kraftfullt och allvarligt.