Skillnad mellan frid och fred

frid

• allmän säkerhet i landet. Fred brukas dock numera allmänt, utom i sammansättningarna: Hemfrid, Qvinnofrid, Kyrkofrid, Tingsfrid, Landsfrid och Vägafrid.
• lugn, ro, fred, stillhet

fred

• Frihet ifrån allt som stör, oroar, ofredar. Lefva i f. och ro. I f. och ro njuta frukten af sina mödor. Han vill i f. sluta sina dagar. Lågta någon vara i f., icke oroa, besvära, störa honom. Han lemanr mig hvarken f. eller ro, plagar, besvärar, ororar mig på det högsta. Jag får icke vara i f. för honom. Herre, nu låter du din tjenare fara i f. Gifva sig till f-s,
• Inre lugn, enighet, sämja inom en stat, en familj, ett samfund. Riket var skakadt af inre oroligheter, han återställde f-en. Dessa båda familjer skola alldeles förstöra hvarandra, om ingen medlar f. emellan dem. Sedan denne menniska kom in i vår familj, är all f. borta Älska f-.en framför allt.
• Lugnt tillstånd i ett land, ett rike, en stat, då inga yttre fiender äro att bekämpa. Sverige har nu längre åtnjutit f-ens välgerningar. En säker, pålitlig, lång och lycklig f. Begära, erhålla, gifva, vägra f. Stifta f. emellan tvenne krigförande makter. F-ens och krigets konster, värf. Både i krig och f.
• Sjulslugn, andlig tillfredsställese. Se vidare Frid, som för denna bem. nästan uteslutande brukas. Vara i f. med sig sjelf. Hafva f. med Gud och sitt samvete. Guds f.! helsningsord, som brukas ibland allmogen, då man möter, träffar någon.
• Säges äfv.

Bara för frid

Bara för fred

frid

• "Jag mins den ljufva tiden, Jag mins den som i går, Då oskulden och friden Tätt följde mina spår,"

  wiktionary

• "Men utom denna allmänna frid kände den germanska rättsuppfattningen också särskilda högre frider, som hvilade öfver vissa personer, tider, orter eller förhållanden"

  wiktionary

fred

• "låt mig sitta i fred!"

  folkets_lexikon

• "freden i Versailles"

  wiktionary