Skillnad mellan ordning och ton

ordning

• Den rang, som snillen, talanger, arbeten hafa sins emellan.
• En af hufvudafdelninagrna, hvari en klass är delad.
• Förmåga att håla ordnig, ordningssinne.
• Godt skick, ordentligt tillstånd. Allt befanns i bästa o. Det har kommut ur sin o. Statens fianser äro i god o. Mitt hushåll är ännu ej i o.
• Lugn och stilla efterlefnad af lag och förordningar. Brukas med afseende på folket i allmänhet, innebyggarne i ett land, o. s. v. Den allmänna o-en. Upprätthålla o-en i samhället. O-en har blifvit störd i hufvudstaden. Hålla folket i o.

ton

• Ljud, hvars bestämda höjd eller djup kan kan fatta.
• Ljudet af menniskorösten.
• Röstens höjning eller sänkng på en stafvelse.
• Säges om de olika färgsorter, som användas i en målning.
• Sätt att tala och uppflra sig. Folka af god t. Goda t-en fordrar, att . . . Det rö till god t. att . . . Gifva t. i sällskap, genom sitt exempel angifva umgängestonen i s.

Bara för ordning

Bara för ton

ordning

• "enligt naturens ordning"

  folkets_lexikon

• "göra i ordning"

  folkets_lexikon

• "Någon jävla [ordning] måste det vara också i en skola, säger Ullman."

  saldoe

ton

• "samtalet fördes i hjärtlig ton"

  folkets_lexikon

• "färgerna gick ton i ton"

  folkets_lexikon

• "det hör inte till god ton"

  folkets_lexikon