Skillnad mellan ryka och stinka

ryka

• Gifva rök ifrån sig. Veden ligger och ryker. Det ryker i rumme. Det ryker i´n, röken slår in i rummet ifrån eldstaden. Kakelugnen ryker väl ut, röken går ut genom skorstene, slår icke in i rummet. Man säger äfv. impersonelt: Det rycker väl ut.
• Stå som rök, hvirfla i luften som rök; gifva röklika dunster ifrån sig.
• gå förlorad
• sända ut rök

stinka

• Betyder ursprungligen; Drifas med fart, sprtta, studsa, t. ex.: i Rimkr.: Pyl ok byssostenar myckit stank, flögo i stor mängd. Bibehåller sig för denna bem. ännu i några uttryck, t. ex.: Folket stank undan för honom skyndade undan. Ohyran stank omkrig, svärmade, krälade omkring.
• Falla i spridda, långt skilda droppar.
• Lukta illa (ursprungl. i allm.: lukta starkt, sprida stasrk lukt). Hans andedrägt s-ker.
• lukta vidrigt

Bara för ryka

Bara för stinka

ryka

• "Ångan [rykte] från min svettiga överkropp de sista minuterna och Marina log när hon fick höra ett belåtet mumlande från mig."

  saldoe

• "Högt uppe i bergen kommer vi fram till den tröstlösa dalen där ångan [ryker] från de bubblande pölarna i marken."

  saldoe

• "i rykande storm"

  folkets_lexikon

stinka

• "-Vi vill inte att folk ska tycka att vi stinker."

  saldoe

• "1917 translation, the Bible, Exodus 7:18"

  wiktionary

• "En söndrig skugga var jag, ett nå'nting som gick förbi: ett stinkande trasbylte bara, med ett skälvande hjärta i."

  wiktionary