Skillnad mellan uteslutande och bara

uteslutande

• Handlingen, hvarigenom någon eller någotuteslutes. Brukas för alla bem. af verbet Utesluta, utom 3 o.6. Med alla andras u. ell. med u. af alla andra, så att alla andra äro uteslutna.
• Som ej lemnar inrymme jemte sig åt något annat.
• Som har kraft att utesluta.
• Säges äfven om den, som förkastar allt hvad ej öfverensstämmer med hans smak, tycken, tänkesätt, intressen. Han är mycket u. i sina tycken. - Adv. På ett uteslutande sätt, endast och allenast.
• enbart

bara

• Blott, allenast, endast. Det är b. sanning, ingenting annat. Det var b. ett skrämskott, b. hot. Han har b. två rockar. Låt honom b. råda sig sjelf. Låt honom b. smaka karbassen, så lyder han nog. I lägre stil nyttjas någon gång komparativen Barast, t. ex.: det är baraste klara vattnet.
• Likväl, dock, ändock.
• Utan betänkande, utan invändning, friskt, raskt. Gå på, hugg på b. Läs på b., annars vankas det smäll. - Konj. Om allenast.
• endast
• om

Bara för uteslutande

Bara för bara

uteslutande

• "gruppen bestod uteslutande av greker"

  folkets_lexikon

bara

• "det är bara att kliva på"

  folkets_lexikon

• "jag har bara en krona kvar"

  folkets_lexikon

• "av bara farten"

  folkets_lexikon