tunghäfta

noun

/tˈɵŋhəftˌa/

Definition:

Det slags naturlyte, då tunga är fastvuxen vid kanena aftandköttet. (Fig. fam.) Hon har inte t., är ganskamunvig.

Skillnad mellan ord

Skillnad mellan tunghäfta och stum

Alla synonymer (1)Starkare synonymer (1)

Synonymer till “tunghäfta” — snabbguide

1.stum – vanlig synonym

Visar 1 av 1 synonymer. Rulla ned för fullständig lista.

Alla synonymer (1)

stum: Stum betyder att vara tyst eller inte kunna prata, medan tunghäfta innebär att man är tillfälligt oförmögen att prata, ofta på grund av nervositet eller chock.

Ordhistoria och etymologi

tunga (“tongue”) + häfta

Användningsexempel för "tunghäfta"

"Jag fick tunghäfta"

Källa: wiktionary

Användning och stilnivå

archaic

semantic

figuratively

Välj rätt synonym till "tunghäfta"

"tunghäfta" är ett noun. Med 1 synonymer att välja bland gäller det att förstå nyansskillnaderna. Grundbetydelsen är: Det slags naturlyte, då tunga är fastvuxen vid kanena aftandköttet. (Fig. fam.) Hon har inte t., är ganskamunvig.

"stum"

Nära synonym (80% synonymstyrka).

Så använder du synonymer till "tunghäfta"

Närmaste alternativen: "stum" ligger närmast "tunghäfta" i betydelse och kan ofta bytas rakt av.

Tänk på kontexten: Alla 1 synonymer till "tunghäfta" är inte utbytbara i alla sammanhang. Kontrollera att den synonym du väljer passar textens register.