Skillnad mellan bud och besked

bud

• Budbärare. Det kom ett bud, som underrättade mig, att . . . Har b-et gått? B-et väntar på svar. Begäres svar med b-et. - Ingår i åtskilliga sammansättningar, såsom: bud, Postbud, Olycksbud, Sorgebud, Glädjebud, m. fl.
• Budskap. Få b. om något. Skicka b. till någon om en sak. Skicka b. efter någon , genom budskickning kalla någon till sig. -
• Erbjudande af en viss penningsumma för något, som man, önskar köpa. Brukas isynnerhet i fråga om auktioner. Högre b. Högsta b-et är 100 R:dr. (Fig.) Det står ej till b-s, står ej att få, bekomma, är icke att förfoga öfver. Han vill, att alt hva jag har skall stå honom till b-s, han fordarar att till sin nytta, beqvämlighet få bruka allt hvad jag har.
• Föreskrift, gifven åt underlydande till efterlefnad. Lyda konungens b. och befallningar. Lagens b. Tio Guds b., de tio budorden i den på berget Sinai af Gud gifna lagen.
• Tillkännagifvande, att man åtager sig göra ett visst antal spel, emot de öfriga medspelarne: äfv. (i pockspel) uppsättting af en högre summa än motspelarne. Göra första b-et i boston, vira, etc. Huru många b. äro gjorda?

besked

• Afgörande svar, efterrättelse, förständigande, af någon, somär behörig att det gifva. Sök b. härom hos vederbörandeembetsman. Jag gaf honom det b., att han får bo i drängstugan. Jag tar ej b. af någon anna, än min husbonde. Jag fick ej b. på hvadjag ville veta. Man får aldrig rikiigt b. af honom. Tills vidare b.
• Betyg öfver personligt uppförande, hvilket af husbonde lemnastjenstehjon vid afflyttning ur dess tjenst, eller af vederbörandepresterskap åt en person, som flyttar ur församlingen.
• Duglighet, drift, pålitlig-¨ het. Förekommer i talesattet: Vara b. med. samt i det adverbiala uttrycket: Med b., dugtigt, t. ex.: Du får lof att arbeta, så att det är b. dermed. Det är intet b. med honom, han duger till ingenting; äfv. man kan ej lita på hans ord och löfte; äfv. han vet ej, hvad han vill, är obeslutsam, tanklös. Det är intet b. med hvad han gör. Vi ha väl sommar, men det är intet b. med den, d. v. s. den är utan tillräcklig värma. Arbeta, läsa, dricka med b. Det regnar med b. De fingo stryk med b.
• Redovisning. Brukas i denna bem. mindre ofta. Göra b. för något. Görab. för sig, göra redo för sig. Göra b. för ett uppdrag. en beskickning, redogöra derför. (Fig.) Göra någo b. i glaset, göra b.på en skål, tömma sitt glas, när någon druckit en till. Göra godt b. för sig vid bordet, på fatet, i grötfatet, o. s. v., äta med godmatlust, ej rata maten. Göra b. för sig säges äfven om den, som med allvar, drift och ordenlighet uträttar, hvad honom uppdrages,anbefalles, helst om arbetsfolk, t. ex.: Denne dräng gör alltid godt b. för sig, hvilket arbet man än sätter honom till. Han görgodt b. för sig på logen, på åkern.
• Veta b. om, på, hafva kännedom om. Veta b. med, välförstå sig på t. ex.: Han vet godt b. med den saken.

Bara för bud

Bara för besked

bud

• "tio Guds bud"

  folkets_lexikon

• "skicka bud efter läkaren"

  folkets_lexikon

• "firman gav ett bra bud"

  folkets_lexikon

besked

• "exakta besked gick inte att få"

  folkets_lexikon

• "i söndags fick de besked att de måste flytta"

  folkets_lexikon

• "vi väntar på besked från landstinget"

  folkets_lexikon