Skillnad mellan redlig och rättskaffens

redlig

• Se Rättskaffens. Rn r. man. Säges äfv. om sak, t. ex.:
• Som samvetsgrant söker att göra rätt för sig i handel och vandel.
• rättskaffens

rättskaffens

• Alltid böjd att emot andra iakttaga hvad som är rätt och tillbörligt. En r. man. Man säger äfv.: Ett r. sinne, hjerta.
• Säges äfv. om hvar och en, som väl uppfyller sina åligganden, är i sitt yrke sådan han böra vara; af rätta arten. En r. soldat, tjenare, embetsman. En r. prest. - Adv. Med samvetsgrant iakttagande af det rätta. Handla r.
• som tänker och handlar moraliskt rätt

Bara för redlig

Bara för rättskaffens

rättskaffens

• "En rättskaffens, hårt arbetande, driftig, rak Lilla My med ett ton av sisu är M!"

  korp

• "Mr Selfridge är så jäkla rättskaffens och hederlig att jag nästan spyr."

  korp