Skillnad mellan betagande och förtjusande

betagande

• Handlingen, då man betager.

förtjusande

• Händelsen, omständigheten, att någon blir förtjust. Adj.1. (egentl. part. akt.)
• Utomordentlgt skön, behagsfull, så at man förtjuseralla. Hon är f. Säges äfv. i samma mening om sak, t. ex.: Enf. skönhet, växt. En f. liten han, fot. En f. musik, tafla.
• Vid utomordentligt godt lynne. I går var hon vid dåligtlynne, men i dag är hon f. - Adverbialt säges ofta
• som hänför med sin charm

Bara för betagande

Bara för förtjusande

betagande

• "Men tar man en titt inåt landet är landskapet minst lika betagande."

  korp

• "Från den här platsen, som är en av Romeleåsens högsta punkter, har man en smått betagande utsikt över nejden."

  korp

förtjusande

• "en förtjusande föreställning"

  wiktionary

• "en förtjusande dam"

  wiktionary