Skillnad mellan ruelse och skuld

ruelse

• Förkorssande ånger. Ordet brukas mest i det kyrkliga språket.
• starka samvetskval

skuld

• (lånade) pengar som måste betalas tillbaka
• Fel, förskyllan, vållande, orsak. Det är hans s., attsaken misslyckats, icke min. Vara s. till, vållande till, t. ex.: Du är s.en till hans olycka, att han blifvit ruinerad. Ge en s-enför något, skylla en derför. Bära s-en för, skyllas för. Skjuta s.en på någon, ifrån sig,
• Förbindelse.
• Hvad man är skyldig. Säges isynn. om pennigar. Stor, liten s. Häktad för s.Vara öfverhopa af, fördjupad i, belastad med s. Sätta i s., försätta i det tillstånd, då man är mycket skyldig. göra s-er,sätta sig i s., genom köp o. s. v. ådraga sig skulder. Sitta i s., vara mycket skyldig. Stå i s. hos någon, vara någon skyldig (seäfv. bem. 2). Skatt och s., kronutlagor. (Fig.) Betala naturen sin s., dö. - Har flera sammansättnignar, såsom: Småskuld, Heders-,Spel-, Krogskuld, m. fl.
• Synd, öfveträdelse. Förlåt oss våra s.er. - Harsammansättnignen Syndaskuld. - För skuld, prep.

Bara för ruelse

Bara för skuld

ruelse

• "En man som varje dag, semestern lång, full av [ruelse] efter gårdagens modesta vinkonsumtion, skrikande och ivägspringande avböjer alla inviter: Oh no. Oh no. Not today."

  saldoe

• "Det kan finnas en aning av [ruelse] hos någon medlem av ägarfamiljen över denna försäljning, som var betingad av arvsskatter."

  saldoe

skuld

• "En mörk saga om [skuld] och oskuld, om Gud och Djävulen."

  saldoe

• "det var min skuld att vi kom försent"

  folkets_lexikon