Skillnad mellan tunga och last

tunga

• Bräde, som inskjutes i falsrännorna på ett skepp.
• Börda, besvär.
• Den köttiga, rörliga kroppsdel i munnen, som är smakens verktyg, derjemte nödvändigt för talet, äfvensom för tuggningen och sväljningen, sammansatt af åtskilliga muskler och beklädd med en hinna,s amt ägande en mängd kärl, nerver och slemkörtlar hvilka hålla den fuktig och hal. En slemmig, friskt t. Leka med t-n i munnen. (Fig.) Styra sin t., tala försigitt, ej säga allt hvad som faller en in. Hafva en qvick, rörlig, löpande t., god talegåfva. jag hade ordet på t-n, jag var nära att påminna mig ordet. Det ligger mig på t-n, det föresväfvar dunket mitt minne. Hafva två t-or i en mun, vaa falsk, dubel i sitt tal. Hålla t-n rätt i munnen, vara försigtit i sitt al. Han säger allt hvad som kommer honom på t-n, hvad som faller honom in. Ha hjertat på t-n, säga sitt hjertas mening öpet och oförstäldt. Elak, giftigt t., baktalare, smädare.
• En art Flundra, med sned pum, Pleuronectes Solea.
• Hvad som till figuren liknar en menniskotunga.

last

• Allt, hvad som lyftes, uppehålles eller flyttas genom en kraft.
• Besvär, tunga.
• Hvad som länder en till förebråelse.
• Hvad som på kördon drages eller bäres på ryggen af en häst, åsna, o. s. v. Deraf Lastdragare, Åsnelast.
• Se Laddning, Intaga l. Gå med full l.

Bara för tunga

Bara för last

tunga

• "De skatter som förvärvas genom falsk tunga, de äro en försvinnande dunst och hasta till döden."

  wiktionary

• "Tyskland var då tungan på den europeiska jämviktens vågskål"

  wiktionary

last

• "Fartyget hade också en mycket dyrbar [last] av siden och bomullsvaror."

  saldoe

• "Rökning var hans enda last"

  wiktionary