Skillnad mellan tåla och utstå

tåla

• Ej t. sig sjelf, vara missnöjd med sig sjelf. Han tål sig icke sjelf, mycket mindre andra.
• Fördraga, tåligt uthärda; hafva fördragsamhet med. Han tal sina lidanden, utan att beklaga sig. Kärleken tål allt. Jag kan ej t. honom. De t. ej hvarandra. Han tål ej narri.
• Gifva sig tålamod.
• Lida, utstå.
• Tillåta, medgifva; fordra; kunna utan skada utsättas för. Saken tål intet upphof. Det tål några undantag. Det tål att tänak på, fordrar betänkningstid. Fartyget tål ej sjön, kan ej hålla sjön. Det vinet tål ej att spädas är för svaft att utspädas. Det tyget tål att nöta, att slit på, är fast och starkt.

utstå

• Lida, genomgå.
• Uthärda. Brukas i denna bem. mest neutralt. Jag u-r icke längre.lHan kunde ej längre u. dermed. - För denna bem. äfv Stå u´t. Som manutstått, lidit. Efter u-et straff.
• utsättas för, tåla

Bara för tåla

Bara för utstå

tåla

• "tåla en jämförelse"

  folkets_lexikon

• "hon tål inte jordgubbar"

  folkets_lexikon

• "tål du inte ett skämt?"

  folkets_lexikon

utstå

• "han fick utstå mycket hån för sin övertygelse"

  folkets_lexikon