Skillnad mellan bruk och drift

bruk

• Allmänt vedertaget sätt, allmänt nyttjande af något. Det är ett gammalt, nytt, allmänt b.
• Häfdande af jord. Jorden på hemmanet är i godt b., är väl skött, häftdad. Ligga, vara i b., häfdas, Ligga i ., upptga och odla. Hvarje särskilt b., man ger en åker, hvar särskilt gång, man brukar den. Första, andra b-et. - Ingår i sammansättningarna Åkerbruk, Jordbruk, Vexelbruk, Cirkulationsbruk, Gårdsbruk, Hemmansbruk, Sambruk, Hälftenbruk.
• Inrättnign, der råämnen förarbetas (brukas) i stort till fabriks- och manufakturvaror, isynnerhet sådana, till hvars drifande eld- och vattenverk erfordras, och företrädesvis en verkstad, hvarvid stång- eller smidt jern af alla slag tillverkas. - Ingår i en mängd sammansättningar, såsom; Alun-, Beck-, Glas-, Messings-, Svafvel-, Socker-, Tegel-, Porslins-, Krut-, Jern-, Stångjerns-, Styckebruk m. fl., hvilka alla ses på sina stäleln.
• Nyttjande.
• användning

drift

• Drifvande. Säges i fråga om vissa näringsyrken, helst af störrebetydenhet. D-en af ett bergerk, en grufva, ett bryggeri, enfabrik. Ingår i åtskilliga sammansättningar, såsom: Bruksdrift, Bergverksdrift, m. fl.
• En inre kraft, som drifver menniskan tillhandling. Naturens d. Göra något af egen d., af egeningifvelse.
• Ett fartygs kringdrifvande på sjön, sedan ankartåget genom storm sprungit eller ankaret blifvit lösryckt och släpar på bottnen.
• Ifver att raskt utföra, hvad man har för händer. Hafva d.med sig, vara driftig. Han har ingen d. med sig, det går långsamt för honom att utöfra, hvad han tar sig före.
• Skyndsamhet, hvarmed något utföres.

Bara för bruk

Bara för drift

bruk

• "ha bruk för (något)"

  folkets_lexikon

• "Fagersta bruk"

  folkets_lexikon

• "efter renovering togs kyrkan åter i bruk"

  folkets_lexikon

drift

• "inställa driften"

  folkets_lexikon

• "av egen drift"

  folkets_lexikon

• "snödrift"

  wiktionary