Vad är skillnaden mellan följa och komma?

Komme är rörelse mot en plats, medan följa innebär att gå efter någon eller något.

Kan man använda följa och komma omväxlande?

"följa" och "komma" har olika betydelsenyanser och bör inte alltid användas omväxlande.

Gå, fara, färdas, föras, drifvas &c. långs efter. F. stranden, berge, skogsbrynet.
Gå, fortfara att gå, fara, färdas o. s. v. , i en vissutstakad riktning eller till ett visst mål. F. en väg, en gångstig, en allé. B åten f-jde strömfåran. (fig.)
Gå, komma, fara, föras, drifvas &c. efter, bakefter, efteråt.
Gå, komma, fara, föras, drifvas med, li sälskap med; görasällskap. Äfv. ofta Följa méd. Om ni vill gå dit, så skall jagf. er, f. med er. F. någon till kyrkan, på spektaklet, på en resa, på en promednad.
Komma näst efter (i afseende å tid, ställe, läge, ordning, o.s. v.). Konstrueras då oftast med prep. på. Sommaen f-jer ell.f-jer på våren. Mannaåldern f-jer på ungdomen. Efter honom f-jer iordningen herr

Ankomma till ett ställe, inträffa infinna sig. När kom kuriren? Han kom i går. Posten har kommit.
Bero af, på. Det k-mer an på domaren. Jag låter det k. an på honom. Låta k. an på lyckan. Det k-mer derpå an, det beror af omständigheterna, af en händelse, tillfällighet; är tvifelaktigt, ovisst. Låta k. an på ett försök, låta bero af ett f. Låta k. derpå an, v åga derpå löst, våga försöket.
Fienden kom öfver dem helt oberedda; en rysning, en darrning, en förskräckelse kom öfver honom.
Fortgå, göra framsteg, hinna. Han har redan k-mit långt i sitt arbete. Har han ej k-mit längre än? Man har k-mit så vida att . . . . Det onda är för långt k-met. Det har nu k-mit derhän, att . . . . ställningen är nu sådan, att.
Förflytt sig ifrån ett ställe till ett annat, på hvad sätt som helst, vare sig gående, åkande, ridande, seglande, o. s. v. K. till fots, till häst, i vagn.

"-Vi [kom] till Sverige som flyktingar efter trakasserier och förföljelse 1970."
saldoe
"Det [kommer] mer kläder från AA inom kort."
saldoe
"Jag [kommer] att få sova i min egen säng!"
saldoe