Skillnad mellan förkunna och säga

förkunna

• Göra en något kunnigt, gifva kännedom, kunskap om något. Jag f-r dig på förhand, att jag blir ond, om du ej gör, som jag sagt.
• Såsom förebådande tecken gifva tillkänna något tillkommande. Detta tecken f-r intet godt. Molnet f-r regn.
• uttala sin mening offentligt

säga

• Befalla; stadga. Ni har här ingenting att s., ingen rättatt befalla, ingen myndighet. Hafva mycket att s., hafva stor myndighet, mycket anseende. Han har intet att s. öfver honom. Somlagen säger, stadgar.
• Betyda. Hvad vill det s.? (tongvigten på det) hvad betyder det? Det vill s., att . . ., så mycket som, att . . ., det betyder, att . . . Det vill ingenting s., betyder ingenting. Vill det s., att han har orätt? bör det så förstås, att han har orätt? Jag vill dermed s., att . . ., jag menar dermed, att . . . Det vill något s. (tongvigten på det), är af betydenhet.
• Ljuda, låta. Det sade knarr. Han slog näfven i bordet, så att det sade pang.
• Med ord yttra.
• Sammanläggas till, uttals, lujda som. L a säger la.

Bara för förkunna

Bara för säga

förkunna

• "förkunna en lära"

  folkets_lexikon

säga

• "Hon [sade] att det var väldigt viktigt att jag kontaktade polis."

  saldoe

• "Jag vet vad lidande vill [säga], säkert du också."

  saldoe

• "Då var mannen mager och [sade] att han var sjuk."

  saldoe