Skillnad mellan vilja och åtrå

vilja

• Befallning, bud.
• Bestämma sig till verksamhet, beslua, enligt begrepp om ett ändamål. Jag vill gra det, emedan jag anser det vaa rätt. Han vill ej lyda. Vill Gud (ell. lom Gud vill), vill, att alla skola lyda hans bud. Konugnen vill, att . . Lagen vill, att man afhåller sig derifrån. Religionen, moralen, menskligheten vil, att man bistår sin nästa. Olyckan har velat att . . ., genom olycka har händt, att . . .
• Brukas med negation om liflösa ting, för att uttrycka en oförmåga, oduglighet, t. ex.: Vreden vill icke brinna. Pennan vill icke gå.
• Förmågan att fritt bestämma sig till handlingar: förmåg af sjelfverksamhet efter afsigt. Fri v., se Fri, bem. 2. Menniskan är begåfvad med förnuft och fri v. Med min v. Med min fri v., frivilligt. (Fam.) Han har ingen v., säges om den, som saknar kraft och beslutsamhet; äfv. om den, som ej har rättighet att yttra någon vilja.
• Samtycka, bifalla.

åtrå

• häftig längtan, passion
• häftigt längta efter, älska passionerat

Bara för vilja

Bara för åtrå

vilja

• "Jag fattade ingenting – vad [ville] han egentligen?"

  saldoe

• "Jag försökte få fyr i kaminen för att värma mig lite men elden [ville] inte ta sig så jag gav upp."

  saldoe

• "Nästa gång skulle jag [vilja] ha sju sångare som Don Giovanni."

  saldoe

åtrå

• "den hett åtrådda regeringsmakten"

  folkets_lexikon

• "Hennes skönhet väckte hans åtrå."

  wiktionary

• "Jag greps av åtrå efter hennes skönhet."

  wiktionary