Skillnad mellan förstöra och störta

förstöra

• Förderfva sin helsa. Han f-r sig genom utsväfninar.
• Förslöasa, göra äne på; på ett slösaktgigt, vårdslöst sättförbruka. Han har f-rt sin förmögenhet på spel och nöjen. Derf-res myckern ved.
• Genom mekanisk eller kemisk kraft upphäfva sammanhanget emellan delarna, som utgöra ett föremål, så att det antingen upphör att vara till, eller helt och hållet förlorar sin form, sin användbarhet, elle dock så vida, att det är odugligt till sitt förut varande ändamål.
• Orsaka förderf, undegång, stor minskning i rikedom, välstånd. Har både person och sak till subjekt. Det är en falsk vän, som f-rt honom. Spelet har f-rt honom. Kriget har alldeles f-rt denna provisn.
• Orsaka förlust af heder, kredit, helsa. Denne vällustinghar f-rt många familjers heder. Denna sak har f-rt hans ärfa, hans goda namn och rkte, hans kredit. Utsväfvningar hafva f-rt hanshelsa. Öfverdfirfvet arbete f-r helsan.

störta

• (få att) falla hårt (och långt), rasa
• Falla plötsligt och med stor häftighet.
• Förderfva sig, bereda sin undergåg. Du s-r dig, om du ådrager dig hans ovilja.
• Kasta hals öfver hufvud, häftigt nedkast. S. någon utför en brant, en klippa, i en afgrund, i sjön. (Fig.)
• Kasta sig hals öfver hufvud.

Bara för förstöra

Bara för störta

förstöra

• "förstöra stämningen"

  folkets_lexikon

• "cykeln har blivit förstörd"

  folkets_lexikon

störta

• "flygplanet störtade över Alperna"

  folkets_lexikon

• "störta diktaturen"

  folkets_lexikon

• "De två klättrarna [störtade] 170 meter från en isvägg på Kebnekaise."

  saldoe