Skillnad mellan förargelse och förtret

förargelse

• Förarglig person, sak, händeldse. Han är en f. för dem. Min befordran är deras största f. (I bibeln) Judomen en f.
• Känsla af harm öfver något, som strider emot religion, seder, anständighet. Hans vanvördnad för det heliga väckte hos alla f. lMan bör icke gifva f.
• Obehag, ledsamhet, förebråelse, förtret.
• Vrede (i lägre grad). Väcka f. hos någon. Döm om min f., när han nekad för sanningen. Min f. var stor öfver detta oförskämda tilltag. Till min stora f., blef hela saken om intet. Åsadkomma f. mellan två personer, göra dem förargade på hvarandra.
• tillstånd av irritation

förtret

• Händelse, som orsakar förtret.
• Hög grd af ovilja eller olust öfver något, som strider emot vår böjelse eller önskan. Lida f. af någon. Få, hafva, ådrag sig f. Hafva myckern f. för ens skull. gölra en någon f., orsaka honom den. Göra något en till f., med afsigt att förtreta honom. Er, honom till f. skall jag ändå göra det. I f-en under inflytelse af denna känsla. Det gjorde han i f-en. Till min stora f. blef. det ingenting af med alltsammans.
• förargelse, irritation

Bara för förargelse

Bara för förtret

förargelse

• "väcka förargelse"

  folkets_lexikon

förtret

• "svälja förtreten"

  folkets_lexikon

• "Till hans stora förtret var osten slut"

  wiktionary