Skillnad mellan anse och anföra

anse

• Betrakta, se på (det tyska Anschen). Brukas i denna ursprungliga bem. endast i uttrycket:
• Tro, hålla före, bedöma. Jag a-r honom vara rik, för att vara rik, för rik. Han ansåg hela berättelsen såsom en fabel. Om ni a-r mig värdig den äran. Jag a-r, att så är, att detta tarfvar förklaring. Man a-r honom för att vara 30 år gammal. A. lämpligt, rådligt, bäst att taga till harvärjan. De a. sig vara fria, men äro i sjelfva verket slafvar. Det a-s för afgjordrt, att fred med första kommer att afslutas.
• tycka; betrakta

anföra

• Framställa, framföra muntligen eller skriftligen, andraga,föredraga.
• Föra befälet öfver.
• Införa och leda en ung person i verlden, i sällskaper.
• Omförmäla, omnämna, omtala. Herr
• Ord för ord upprepa något ställe ur en bok, en skrift eller något yttande: citera. Till stöd för sitt påstående a-rde han flera ställen ur Herodotus, flera utlåtanden af sakkunniga personer.

Bara för anse

Bara för anföra

anse

• "Jag [anser] att dessa kvinnor är ett föredöme för unga tjejer."

  saldoe

• "jag anser att saken är utagerad"

  folkets_lexikon

• "hon anses som en skicklig advokat"

  folkets_lexikon

anföra

• "Nämnden [anförde] en mängd argument emot att ge bygglov."

  saldoe

• "Den sistnämnde [anförde] framför allt rättviseskäl när han bestämde sig för att driva ärendet."

  saldoe

• "anföra besvär"

  folkets_lexikon