Skillnad mellan förmå och orka

förmå

• Antingen genom öfvertalelse, hotelse, förespegling af fördel, ara o. s. v. , eller på annat sätt (dock icke genom yttre våld) bringa någonderhän att göra, företag något. F. någon till en ska, att göra något. Hvad har kunna f. honom detill?
• Hafva frmåga (se d. o.) att, vara i stnd att. Nyttjas äfv i denna bem. vanligtvis i negativa, frågande eller relativa satser. Jag f-r icke gå längre, elle att gå längre. f-r han göra det eller (genomellips) f-r han det? Göra allt, hvad man f-r. Kom och håll till godo, had huset f-r (bjuda på). c) Hafva inflytande, makt, välde, anseende. F. mycket hos, öfver någon Han f-r mycket, är mäktig, inflytelserik.
• Hafva stryka. Brukas för denna bem. vanligen med negation i sådana uttryck som följande: Han (hon etc.) f-r ej mer, har inga krafter mer i behåll, är alldeles uttröttad, upgifven, kan ej uthärda längre.
• vara i stånd att
• övertala

orka

• Hafva styrka, kraft, förmåga. Han o-r ej röra sig. Ropaså mycket man o-r. Han o-r ej mer. Ej o. méd, ej förmå att lyfta, bära, uthärda. Ej o. äta eller dricka, ej hafva lust att & c.Det o-r jag ej höra, vill jag ej höra, gilla jg för ingen del.
• ha krafter (till), kunna, förmå

Bara för förmå

Bara för orka

förmå

• "Hon måste [förmå] honom att bli förtröstansfull."

  saldoe

• "Denna gång skulle dock inte Royal Navy [förmå] att lösa sin uppgift."

  saldoe

• "allt vad man förmår"

  folkets_lexikon

orka

• "jag orkar inte bära väskan längre"

  folkets_lexikon

• "jag orkar inte med att jobba övertid"

  folkets_lexikon

• "Orkar han?"

  wiktionary